Tristess

När det ligger en oro i luften av tristess,  tanken på att egentligen vill jag något annat, som om jag målat in mig i ett hörn, och nu har jag två val, vänta på att det ska torka,  eller så skitar jag ner fötterna och förstör det som redan är uppbyggt, för att sen måsta börja om,

Ibland tänker jag att det där så kallade  ljuset i tunneln, det där som ska komma efter att dörrar öppnats, är en illusion,  illusion av tristess,
Livet är tråkigt,
Det händer inget, det finns inte det där roliga.
Det finns inga att umgås med, inga som väntar på besök.
Den där umgänges kretsen existerar inte, ingen som förväntar sig att vi kommer,

Och jag är en service inrättning som ska göra bra och snälla saker så att någon ska må bra.
Laga mat, diska, tvätta och städa. Laga kläder, handla mat, och pyssla om,
Sen då.
När ska jag bara säga ifrån, skaffa mig nya vänner, skaffa mig hobby, göra något av mitt liv, meningsfullt och tristessfritt, 
Varför sitter jag i detta, accepterar, tristessen, 

Var och när börjar mitt liv. Har jag levt färdigt, eller var det bara meningen att jag skulle vara en pass upp och sen var det Slut. 
Men vad förväntar jag mig då?
Om jag är kärleksfull, vill jag ha det då? Eller står allt mig upp i halsen , tristess,  meningslöshet,  bottenlös tidsfördriv på något annat , som ska komma sen,

Det där som ska komma sen,
Livet som ska ske en annan dag.
Kärleken som kommer, det där som är att ge och att få. Att hitta passionen i livet och njuta av det där som kallas att vara två.
Njutning i att göra roliga saker ihop, ha vänner och samvaro i ett socialt sammanhang, betyda något, och ha något att längta till , sträva mot,
Ett mål i livet, vänta på.

Livet handlar inte om vad det kostar i pengar utan Vad det är värt och vad jag kan förlora om jag inte prioriterar det viktigaste av allt, kärleken,
Kärleken kan inte komma sen,
Omtanken kan inte komma senare
Omprioriteringar går inte att förbise, när valen är bortom det som är vi.
vi är här och nu, vi prioriterar oss.

Livet är att leva