Framtid

Min framtid,

Finns det något mera diffust ord än Framtid. Som om det ska skjutas fram, själva tiden.
Där i en diffus skugga av en dröm.
Jaget ska övervakas in i något "sedan" .

Jag känner att ordet "sen" förföljer mig. jag ska- göra, åka, vara, köpa,"sen" ja listan kan vara hur låg som helst. "senare" det kommer senare.
Senare i framtiden,
uppskjutet i en senare tid.

Min framtid,
Ja den har jag skjutit upp i oändlighet. Likt som om det finns en oändlighet.
Jag vet att det måste njutas av nu, nu när livet är färskt och kan göras. Nu när det levs.
Jag kan planera framåt, ta det där drömläget och förverkliga det. Du vet. Här och nu.

Spontant vill jag ha nuet, framtiden. ska vara här och nu. Drömmen ska leva här och nu.
Framtiden, fram och tid, ska forceras, hitta en väg så den förverkligas.
Inte göras då när tiden är för sent. En klassiker "som om jag kan äta färskt bröd i morgon, i tron om att det fortfarande är färskt".

Besvikelser kan förebyggas om drömmen inte är för stor. För stort för sin egen kostym.
Som när man ber om hjälp och hjälpen ska skjutas på framtiden, "jag kommer senare"
Då gör jag det hellre själv.  För jag kan inte leva i väntan på hjälp.
Och jag klarar inte av att inte ha en plan, jag behöver veta  hur, var och när.

För mitt liv måste få vara här, nu. och var, och när det är i tid. Tid är ett viktigt moment, tid går att planera strukturera, orda, och leva efter.
Tid är en framåt plan, klockan är ett "sen" hjälp. Jag vet när det kommer själva framtiden.
När tiden blir och är dubbelbottnad och oplanerad blir  mitt liv svårt att hantera, i kaos och jag tappar fokus.

Sedan är det där med "kommunikation".
Jag fattar aldrig hur jag ska komunisera med folk, hur jag ska göra mig förstådd, hur jag ska agera
det verkar som om jag altid gör människor i min omgivning arga, försmådda och jag räcker aldrig
till.
Du skulle ha gjort så, sakt si, varit bättre, tänkt annorlunda, inte varit för snäll, varit snällare.

Men, och, Om det nu alltid blir fel?

Kan inte människor ha förståelse. 

Går det inte att korrigera till rättelse 

Att jag bara är en människa med mina fel och brister 

Att jag också behöver få utrymme att vara sårbar

Ibland behöver jag få guidning och vägledning. Och ta lärdom för att sen orka vidare
Ibland behöver jag få bekräftelse och att det jag kan och har erfarenheter av har någon betydelse.
Någon behöver bara lyssna. 

Så är det. Och jag är ledsen 

Men jag följer med i min framtid framåt och vidare.