Din kraft

Tänk om det vore möjligt att leva ditt liv som en gudinna.

Att varje dag skapa ett liv som rymmer personlig styrka, själslig kraft och andlig storhet.
Att verka i världen utan inre begränsningar, tvivel, och hinder.

Med vetskap om att det inte finns någonting som hindrar dig från att leva ditt liv precis så som du önskar och drömmer om.

måndag 24 februari 2014

Verklig värklighet. i Aldrigheten.

är det vatten? Himmel? Träd eller skuggan av? Ja vem vet Vad som är verkligt 

Verkligheten! den där som bara är, den som inte går att förbise. Den verklighet som finns runt oss, alltid. 
verkligheten som är både obönhörd och  oformbar, Verkligheten , den som jag lever i.

Den som existerar i allt, varje sekund, varje minut varje timma , varje dag. ändå är den i aldrigheten. den där overkliga , oförståendeheten, den som ingen kan förstå. ändå är den overkligheten min verklighet.

I allt och mycket. är oändligheten den verklighet som existerar. som tid, som vetskap.
 Att inget är som det ska och allt precis som det är. I aldrigheten existerar inget sunt förnuft eller får kallas normalitet. För när aldrigheten tar över fins bara den där oändligheten av det som ändå är verkligheten.

Finns det då en sanning i det som sker. Går det, som i drömmen, vakna och tänka om, drömma om, göra det gjorda ogjort. Går det att göra om sanningen från drömmen till verkligheten. Så den passar in i aldrigheten. självklart inte,
aldrigheten existerar inte.
bara  den verkliga värkligheten.
Aldrigheten är en Illusion av  sanningen,

Jag lever i aldrigheten.

Går det att Leva så?

I ständig värk, en värk som sitter i den fysiska kroppen, som sprider sig som en eld, från nacken, ut i armarna, stannar upp i armbågarna, bränner hål i huden, för att slutligen ta varje finger och vrider om och kroknarihop. Smärta,
I ständig värk, höfter och ben, som ständig träningsvärk, stelt och stappligt, som en hopknycklad trasa, och fötter, tår och så denna klåda, värk, och missmod.
I magen som vill vara med och bli påmind om att den faktiskt är väldigt känslig. Och baxnar under den hårda verklighet. av ständig medicinering.  vad är magvärk då? molande, ibland i kramp. Illamåendet, som ständigt vill få utlopp.
Mitt huvud, stånkande, krampaktigt biter jag ihop käkarna. tänderna som dör under tryck .
nämnde jag om min hud, brände jag mig på solen. flåddes jag levande? småaktigt av mig, jag är öm.
Ändå är det bara värk i min verklighet. där själens smärta ändå vinner.

Går det att leva så?

Ja vem bestämmer det? Aldrigheten? Verkligheten? Vem?

Kanske är det jag som har den makten, Jaget du vet , Hon.-- ja Kanske..



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar