Din kraft

Tänk om det vore möjligt att leva ditt liv som en gudinna.

Att varje dag skapa ett liv som rymmer personlig styrka, själslig kraft och andlig storhet.
Att verka i världen utan inre begränsningar, tvivel, och hinder.

Med vetskap om att det inte finns någonting som hindrar dig från att leva ditt liv precis så som du önskar och drömmer om.

onsdag 16 december 2015

Ensam , ensammast, ensammaste

Hur kan jag känna mig ensam i ett rum fullt med folk, hur kan jag uppleva ensamhet i en värld fult med människor. Hur kommer det sig att jag inte känner samhörighet med omvärlden , kanske jag kommer från en annan planet, där det pratas ett annat språk, har andra seder,  och jag förstår inte det spel som sker mellan de människor som jag har runt mig, och jag står där mitt i hopen av individer och känner mig så utanför.

Jag lär mig ett mönster,  hur saker bör vara, jag skannar av människor , läser in ,
Lysna på vad som sägs , och är det motstridiga upplysningar som ges, blir jag förvirrad,  säger någon att dom är glad, men visar sorgsenhet, då är förvirringen stor, och jag förstår inte. Begriper inte spelreglerna. Jag lyssnar på orden , vad som sägs , och det är inte alltid ordets betydelse som menas utan jag ska på något sätt begripa motsatsen , förvirring, 
Sarkasm, ironi , funkar inte, stressad i hjärnan, stänger av , sluter in mig i min kokong , av pansar,

Jag får alltid en känsla av att de runt mig inte bryr sig , frågar mig inte om mitt, jag får en känsla av obetydligt,  inte så viktig, någon man kan undvara,  göra lite som de vill med utan att jag ska knota.
Och jag drar mig undan , tappar kontakten , blir ensam,

Jag måste veta, ta reda på fakta, ha mycket på fötterna, ha hela bilden klar, ser hela pusslet på en gång,  jag kan ta in varje detalj, och mins förbannat bra, vissa saker, andra bara försvinner i ett töcken av all information, ibland  stannar hjärnan vid vissa detaljer som jag bara måste bena ut. Andra saker stänger min hjärna ute. Flyr undan , orkar inte med. Och då är det ett stort svart hål som suger upp allt. Det svarta hålet sitter i hjärtat, under bröst korgen , som smärtar, känns kall och trång, andningen får inte plats, det gör ont i hjärtat, Is kylan sprider sig.

I hjärnan är det kaos, det är tok fullt på kontoret, vem som bestämmer vad som är viktig information , vet jag inte, det är liksom randomiserade,  hipp som happ,  ett ständigt tjut, brus virrar tankarna omkring, ostrukturerade , icke konstruktiva eller i någon som helst acceptans,
Förnekelse , fördömande , orationellt och förvirring. Och jag känner mig utanför, missförstådd ,
Ensam


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar