Hemgång

Nu är det satt, dagen för hemgång,
Socialtjänsten är inkopplad så jag ska få stöd i hemmet, otroligt skönt,
Psykologen har ordnat så jag får läkarkontakt genom affektiva, lättnad,
Sjukgymnastik och smärtlindring genom smärtkliniken ska ordnas,
Janne min kordinator  ska styra upp resten , ekonomin och alla papper, känns som jag kommer att klara detta,
Och jag har bett om en bil,
Så jag och Maria kan åka å bada, simma på badhuset, åka skidor, och hälsa på , ha ett liv,

Jag längtar tills allt har landat o h planat ut,
Fast det är gediget jobb framför mig,, och trauma jobbet ska komma igång, så jag kan börja leva igen , bli en bra mamma och mormor,
Längtar tills det inte är ett omöjligt uppdrag att bara vara, människa,

Tre veckor har jag varit här på avdelningen nu, och jag känner mig redo att möta världen, precis som den är, precis som den blev,
Och det är det som kallas acceptans,

Inget i hela världen kan göra så jag får min älskade son Mattias tillbaka, inget går att göra ogjort, och inget går att göra åt det faktum att jag blev påkörd av en bil, med påföljande kronisk värk,
Men jag kan ändra på mitt mående, hur jag tänker , var jag sätter mina gränser,
Meningen med min existens,

Och jag får leva, Här och nu,

En dag i taget, en timma en minut,,,,,,