mötte kärleken.

Jag mötte kärleken, eller jag mötte min egen åtrå,

jag fick se min egen själ, jag såg in i dina ögon och kännde igen mig.

jag kände din kraft och jag tog för mig , det vart en enat möte ,

jag möte min like, jag såg dej du såg mig.

vi hade en underbar natt ... vi  druknade i varandra och det fans inga ord bara underbar lidelse och passion,...

Sen såg du mig inte mer..

vi fanns inte,

hur kan den upplevelsen inte få existera, att så mycket inte gjort oss förenade ,

om så bara i den upplevelsen,

men jag vart en osynlig skugga, och jag dog där lite ,,, och jag fick själens plågor, av en oförlöst fråga,,

men jag vågar inte läsa brevet som jag fick till svar .. där jag ställde frågan,,

var tog mötet vägen, vad betyde mötet , och hur går man vidare ,

när en själ inte vill se en . när den andra jaget vill att det bara är som ett vanligt möte ,

men jag läser inte brevet för jag vill leva i illusionen av att jag finns...

sen när jag återtaget mitt förlorade jag .när jag är hel igen ,,, då---

läser jag,,