Att Andas

Jag andas , varje andetag är en plåga . onda kommer inifrån och tränger sig ut, smärtan i andningen, oron det ofattbara som inte går att få bort ,
det är en kraft i att andas, kroppen spjärnar mot, bröstkorgen höjs och smärtan kommer ut,

vad  gör man för att fly från att leva. fins det ett mörker som har balsam för själen,
hur lämnar man en smärta.
hur blir något inte sant,
jag vill inte , skriker jag ut  i tystnaden, formar ord i en mening som bli meningslösa. smärtan fins där
i varje andetag
Det är för trångt ,
andas . lite till,,
tänk,
andas-
smärta. och denna bisarra känslan av att jag inte vill-

Hjärtat mitt ,. min lilla gosse som inte får andas, tårar,,,,
tårar,,,, och smärta.
och känslan av meningslöst

sårad och skadat hjärta pumpar långsamt vidare utan att jag vill..  för din skull,,
för din skull ska mamma andas lite till..